Vatten rinner genom rör

Hur kan svenska avloppsreningsverk möta PFAS-utmaningen?

Den utbredda användningen och spridningen av PFAS-ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en global samhällsutmaning. PFAS-ämnen är väldigt svårnedbrytbara, med stor risk för negativa hälso- och miljöeffekter. Samtidigt är kunskapen om spridning och avskiljning av PFAS-ämnen otillräcklig. Till exempel utgör kommunala reningsverken en plats där kunskapsluckorna kring PFAS-spridning och -avskiljning är särskilt stora.

PFAS är ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier. De tusentals olika PFAS-ämnena återfinns i allt från brandskum och kosmetika till impregnerad textil och ytbehandlade livsmedelsförpackningar.

PFAS kan spridas över stora avstånd via exempelvis luft och vatten. Dock är kunskapsunderlaget kring spridningsvägar och möjligheterna att ta bort förorenade flöden otillräckligt.

Avloppsreningsverkens roll och ansvar inom PFAS

Kommunala avloppsreningsverk är uppsamlingspunkt för många av samhällets utsläpp och deras roll och ansvar med avseende på PFAS är en frågeställning de nu ställs inför. Här kan en sammanställning av befintlig kunskap och kunskapsluckor tillsammans med en vägledning och rekommendationer ge ett signifikant stöd. En sådan sammanställning skapar förutsättningar att göra samlade bedömningar av spridningsvägar och prioritera rätt åtgärder.

IVL har, utifrån ett helhetsperspektiv, utrett och besvarat frågeställningar kring:

  • PFAS-flöden i svenska samhället
  • Avloppsreningsverkens roll som spridningsväg för PFAS
  • Befintliga reningstekniker
  • Hur PFAS kan renas i framtiden och vilka synergieffekter kan åstadkommas med rening av andra mikroföroreningar som exempelvis läkemedelsrester
  • Vilka analysmetoder som bör användas vid arbete med PFAS
  • Hur reningsverken kan jobba för att tackla PFAS-utmaningen

Slutsatser inför framtida arbete med hantering av PFAS

Trots att vissa PFAS reglerats kraftigt och att viss avskiljning av PFAS kan ske i avloppsreningsverk så är varken dagens eller morgondagens tekniker tillräckliga för att få bort PFAS från samhället och miljön. PFAS-ämnen finns överallt runt oss och kommer att återstå under lång tid framöver.

En effektiv borttagning av PFAS från samhället och miljön kan endast ske om införsel av PFAS via produkter upphör. För att inte flytta nuvarande förekomster av PFAS från en del av miljön (exempelvis avloppsvatten) till en annan (som slam för spridning på åkrar) kommer en långsiktig hantering av PFAS med en successiv avskiljning från kretsloppet dessutom vara nödvändig.

Fokus för avskiljning från kretsloppet bör framförallt ligga på kraftigt förorenade marker och deponilakvatten. Ett effektivt uppströmsarbete där åtgärder görs direkt vid källan bör bli ännu mer prioriterade för att minska PFAS-spridning via slamgödsling.

Slutligen behövs ett helhetsgrepp för PFAS-ämnen som en grupp, med eventuellt riktade åtgärder mot särskilt problematiska substanser.

Kunskapssammanställning från analys och kartläggning

Med fokus på kommunala avloppsreningsverk sammanställdes kunskap utifrån analyser och kartläggning kring källor och transportvägar, ​lagstiftning och åtgärdsmöjligheter​. PFAS-flöden från svenska avloppsreningsverk kartlades och PFAS analyserades. Utifrån kunskapssammanställningen kunde rekommendationer för avloppsreningsverk därefter arbetas fram.

I linje med ett av projektets syften utformades kunskapssammanställningen och rekommendationerna på ett lättförståeligt sätt för att nå ut till både kunniga personer med bakgrund från rening av mikroföroreningar och till personer som inte har expertkunskaper.

Projektets samhällsnytta och positiva bidrag på de globala målen

Förhoppningen är att kunskapssammanställningen bidrar till god samhällsnytta genom att informera och sprida kunskap, samt och utgöra ett användbart stöd för svenska avloppsreningsverk i arbetet att förbättra avskiljningen av PFAS. Effektiv borttagning av PFAS och andra mikroföroreningar från vatten är en av de viktigaste åtgärderna för att lägga grunden för ett hållbart och friskt samhälle som inte påverkar miljön negativt.

Projektet har inte identifierat några konkurrerande miljömål, men ett grundkrav för forskning och utveckling är exempelvis minskade emissioner till vattenmiljön utan att kemikalieanvändning eller emissioner till atmosfären ökar.

Att bidra till att höja kunskapsläget kring hur PFAS-ämnen sprids i samhället är en viktig del av arbetet för god hälsa och välbefinnande. Genom den kartläggning av PFAS-ämnen som gjorts inom projektet har det blivit tydligt att PFAS-ämnen har flera utsläppskällor och spridningsvägar. Det har till exempel blivit tydligt att om importen av PFAS via produkter och användning i industri och verksamheter minskar tillsammans med den atmosfäriska depositionen, så skulle uttransporten av PFAS-ämnen via ytvatten också minska. Kvalitén på ytvatten är direkt beroende av god hälsa och i förlängningen även ett gott välbefinnande.

Global målen hälsa och välbefinnande

Inom projektet har IVL sammanställt och kvantifierat PFAS-ämnen för avloppsreningsverk, en plats där det inte naturligt avskiljs några PFAS-ämnen. För att åstadkomma rent vatten och sanitet för alla behöver vi upplysa oss om var och hur vårt vatten är förorenat innan viktiga insatser kan sättas in. De kunskapsluckor som IVL försökt överbrygga har handlat om att bistå kommunala avloppsreningsverk med information om hur de på bästa sätt kan hantera problemet med PFAS-ämnen framgent.

Global målen rent vatten och sanitet

Hållbara städer och samhällen bygger bland annat på tillgång till rent vatten över lång tid. Att identifiera föroreningar i olika typer av vatten och föreslå hur dessa kan hanteras i framtiden, det vill säga hur vi kan möta denna utmaning framåt, är en del av detta hållbarhetsarbete.

Global målen hållbara städer och samhällen

Produkter som innehåller ämnen som förorenar vår miljö och våra vatten behöver på sikt fasas ut. I projektet har det blivit tydligt att ämnen som framställs i industrin också sprids i stor omfattning i miljön. Spridningen sker även för de ämnen som använts historiskt. Den framtida konsumtionen behöver därmed byggas på konsumtion och produktion där andra mer miljövänliga och nedbrytbara kemikalier ingår.

Global målen hållbar konsumtion och produktion

PFAS-ämnen når också våra hav och därmed marina resurser. I projektet har IVL beräknat att det rör sig om ca 600 kg PFAS-ämnen per år som når havsområden i Sverige. Denna mängd behöver minska. IVL hoppas att den kartläggning som togs fram inom projektet kan bidra till det arbetet.

Global målen have och marina resurser

Genom att arbeta för en minskad PFAS-användning i vårt samhälle kommer den omgivande miljön, exempelvis vatten och mark, förbättras. Detta ger effekter på ekosystem och biologisk mångfald, bland annat genom att vi minskar risken för att PFAS-ämnen ackumuleras långt upp i näringskedjan.

Global målen ekosystem och bilogisk mångfald

Exempel på andra globala hållbarhetsmål som arbetet mot PFAS bidar till, direkt eller indirekt, är mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, och mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna

Jag vill bli kontaktad

Vi hjälper dig med dina utmaningar, hur omfattande eller små de än är. Skriv in dina kontaktuppgifter och välj vilket område du vill veta mer om, så kontaktar vi dig.

Kontakta oss

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2022-12-22

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen