FEMAR analyserar hur sjöfartssektorn och miljön påverkas av EU:s styrmedel

För att nå framtida klimatmål behöver sjöfarten minska sina utsläpp av växthusgaser. Sjöfartssektorn har i stor utsträckning varit undantagen från styrmedel för minskad klimatpåverkan. Nu är dock EU är på väg att införa ett par styrmedel för att minska utsläppen som även kommer att inkludera sjöfarten.

Fuel EU Maritime-förordningen som syftar till att främja introduktion av förnybara och koldioxidsnåla marina bränslen är ett av dem. Vilken påverkan på sjöfartssektorn, bränsleval och miljön kan dessa styrmedel förväntas få? Det undersöker forskningsprojektet FEMAR som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Projektet FEMAR (Fuel EU Maritime and other EU and IMO climate policies – impact on the environment and on Scandinavian shipping) utvärderar den föreslagna Fuel EU Maritime-förordningen, liksom annan relaterad policyutveckling inom EU och globalt, och deras potentiella påverkan på sjöfartssektorn och miljö, med fokus på Sverige och Skandinavien.

Det finns flera olika bränslealternativ för sjöfarten såsom biobränsle, el, vätgas och ammoniak. Förutsättningarna för att använda dessa för att uppfylla kraven i Fuel EU Maritime-förordningen och andra styrmedel beror på deras växthusgasutsläpp, prestanda och alternativa bränslens kostnad i förhållande till kostnaden för konventionella bränslen. I dag finns inget tydligt svar på vilket bränsle som redarna ska välja.

Projektet FEMAR i korthet:

• Analyserar de potentiella miljöeffekterna (i form av växthusgaser, luftföroreningar, vattenföroreningar) av några av de föreslagna styrmedlen för sjöfart,
• bedömer möjligheterna för olika alternativa marina bränslen och framdrivningskoncept kopplade till Fuel EU Maritime-förordningen och andra relevanta styrmedel,
• analyserar transportköpares första reaktion på policyförändringar och förslag såsom EU ETS (EU:s utsläppshandelssystem), Fuel EU Maritime och andra osäkerhetsfaktorer inom sjöfartssektorn (med fokus på den svenska skogsindustrin), och
• granskar hur de relevanta politiska förslagen från EU interagerar med de klimatpolitiska förslagen som diskuteras inom den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO).